På kvällen frågar jag personalen på hotellet i Mandalay om någon restaurang i närheten, de förstod inte vad jag menade. Varför skulle vi åka till en restaurang när det fanns en på hotellet? Den var, om man så säger, kanske inte den mysigaste.
Engelskan, även inom turistindustrin, är ganska undermålig i Myanmar. De kan säga standardfraser men när man vill prata om något utanför deras inrepeterade fraser tar det stopp. Till slut lyckades jag fråga om det fanns någon marknad och då fick jag lite mer information.
Det tog en stund för dem att förklara att jag kanske borde ta en tuk tuk till den kinesiska nattmarknaden.

Det här var väldigt lokalt! Tittade på grönsaks- och matstånden och hittade ett ”hål-i väggen” restaurang med några andra burmaneser som åt. Här sitter man direkt på gatan (men på stolar och med bord, förstås!), utan krusiduller och mysig inredning – lysrör i taket och scootrar parkerade 10 centimeter från matbordet, noll mysfaktor, men maten är som vanligt, fantastisk. Tog in fried rice, dumplings och fried noodles och så Myanmar-öl. Maten lagas direkt framför dig och allt diskas upp framför dig också – fundera inte närmare på hygienen och hur allt tillagas, för då äter du inte någonting!
Det var inte många västerlänningar här, men de som kom förbi satte sig på samma ställe som vi. När en vågar, vågar alla….. Det blev nästan komiskt. Inga andra västerlänningar satt vid de andra restaurangstånden! Man känner sig lite ensam som västerlänning här, ser man några andra känns det kanske lite skönt. Även om turismen har ökat i Myanmar på senare år, jämfört med Thailand är det en västanfläkt, fastän länderna ligger så nära varann.

Några barn kom och tiggde. För att inte uppmuntra till att de utnyttjas ger jag inte något normalt sett. Föräldrarna står ofta bakom och pushar på, eller ännu värre – en ”tiggar”liga.
En flicka var särskilt insisterande, hon började peka på ölkapsylen som lagts bredvid flaskan. Jag gav henne den och hon kom inte tillbaks. Förklaringen fick jag några dagar senare, ölmärket Myanmar har en stor tävling där man kunde vinna 500 000 kyats (motsvarande 30 000 usd).
Och svaret fick man i kapsylen! På hela resan vann jag förstås ingenting, jag hoppas verkligen att flickan vann några kyats!