Engelsmännen byggde ett välfungerande tågnät, som i princip inte byggts ut eller ändrats sedan mitten på 1800-talet.
Hela systemet är alltså gammalt, de flesta vagnar och spår, vilket förstås även gör charmen för den som är tågentusiast. Tåget går långsamt och segt, stannar ofta och länge. Men är ett bra alternativ för att resa på annat sätt på Sri Lanka, än med bil.
Tågnätet finns nästan över hela ön, men det är bergslandskapen som lockar mest besökare och det är dessa sträckor som oftast beskrivs i olika guideböcker. Och visst är det otroligt vackert!
I varenda Sri Lanka-guide, står det att man inte ska missa tågresan. En sanning med viss modifikation.

Vanligast är att tåget har 3 klasser, där förstås 1:a klass är den bästa (nya vagnar har AC). Många resenärer i 1:a klass, vill kunna öppna fönsterna för att se ut på de vackra landskapen och fönstren är stängda pga att man har AC. Under högsäsong är dessa vagnar dock ofta fullbokade och det är svårt att få plats.

Högsäsongen på Sri Lanka kan innebära väldigt många besökare och ALLA vill åka tåg i bergen.
Tågresan kan ta ca 2-6 timmar. Beroende på var man hoppar på och av.
Bokningarna för att få sittplats i 1: a klass kan göras ca 30 dagar innan avfärd och det är svårt att få biljetter under den här perioden, det är nästan slagsmål om biljetterna, vilket innebär att det aldrig är säkert att man kan få sittplatsbiljetter i 1:a klass. Man sätter in extra tåg, men det finns inte tillräcklig kapacitet för mer.
Inte ens välkända stora lokala reseagenter kan garantera tågbiljetter. Ibland kan man få veta bara någon dag innan resan, att man fått biljett eller inte. Kostnaden är inte märkvärdig, det är några dollar vi talar om här. Men ha tålamod och var flexibel.

Ett annat alternativ, för den som är lite mer äventyrlig, är att köpa, i princip samma dag, 2:a- eller 3:e klass biljetter. Där finns det ingen sittplats garanterad och många turister och lokala resenärer trängs ombord i dessa vagnar och risken är stor att man får stå upp. Om du ska stå i 2 timmar blir sträckan väldigt lång. Många kryper ihop i de öppna dörrarna och beskådar den vackra utsikten i bergen. Om många står i mittgången, kan man dessutom inte se ut på den motsatta sidan, där det kan vara värt att titta ut. Den vackra utsikten kan man se från olika sidor,  det finns inte en viss sida som är bättre än en annan att sitta på för att få finare utsikt.

Upplevelsen i sig beror lite på vilken inställning man har och hur man vill att tågresan ska fungera.
Den vackra utsikten är inte alltid enastående under hela sträckan och det finns besökare som helt enkelt blivit besvikna på denna ”hajpade” tågsträcka i bergen. Små barn kan tröttna fort.
Jag kan tycka synd om lokalbefolkningen ibland som måste trängas med nyfikna turister och dessutom får de ingen sittplats. Detta är ju deras vardag, för att komma till och från jobb, träffa vänner och familj etc.
Backpackers trängs med sina stora bagage på tåget och har få möjligheter att lägga bagaget någonstans.

För den som reser med privat bil och chaufför, väntar han framme vid den överenskomna tågstationen. Du lämnar  ditt bagage i bilen medan han kör upp. En praktisk lösning!

Dessa extrema situationer gäller mest under storhelger, långhelger (t ex vår påsk) och högsäsong som tex jul- och nyårsperioder. Resten av tiden brukar det fungera bra. Under regnperiod kan det vara så dimmigt, så man ser inget av den vackra utsikten, eller så ställs tågen in.

Man kan resa med tåg på andra sträckor på Sri Lanka och där är det lättare att få både biljetter och sittplats. Mina kommentarer gäller alltså tågresan i bergen som är den mest populära.

Fundera alltså en extra gång om du är tågfantast eller om det kan räcka med att ta den vackra vägen upp med bil och chaufför.